mydirtysecret

En hjälte. Vad måste man göra för att bli kallad hjälte? Rädda ett liv eller tömma banken och ge allt till Haiti?
Visst kan det vara så. Det kan vara världens hjälte.

Man jag, jag har tre sorters hjältar i mitt liv.

De första är människorna i vardagen. Killen med grönt hår medkappa och platåer som lever vidare trots alla nedsättande som ständigt kastas på honom. Den som inte behöver en stödjande hand, hur många gånger hon är blivit krossad. Den som lever livet trots att det väldigt ofta suger.
Jag ser upp till dessa människor, de gör mig stolt. Mestadels för att jag vet att jag aldrig skulle klara av det själv.

De andra är musikerna, poeterna och författarna. Ja alla som en gång lyckats fånga mitt liv i en enda text. Utan att ens veta vem jag är och vart jag befinner mig. De som hållt mig vid liv under de mörkaste stunderna. Thåström, Melissa Horn, Lars Winnerbäck och Lasse Lindh. Marcus Birro och Bruno K Öijer.
Det är mina hjältar del två.

Den tredje är jag själv. Det är nog den viktigaste hjälten i mitt liv. Jag är min egen hjälte.
Jag är blyg, rädd och feg, men jag har ändå lyckats överkomma nästan alla mina största rädslor i livet. Jag har kört mitt eget race, gått min egen väg och gjort det jag tycker om. Inte brytt mig om vad andra tycker om det jag gör, men samtidigt har jag gjort det tyst som en mus.
Jag har åstadkommit mycket i mitt liv, men ändå så lite. Jag har gått igenom djupa dalar av depressioner och höga berg av lycka. Jag har skadat mig själv och andra med mig kärlek och vänskap, men mitt beteende och sätt att se på livet. Men ändå har jag lyckats överleva mig själv och alla upp- och nedgångar.
Än står jag här. Men huvudet högt och med ett helt okej liv.
Just nu, här, mår jag bra.

Alla behöver vi en hjälte. Jag är min egen.