jag skulle behöva en kram, eller så lite som en blick, från den person som jag håller närmast mitt hjärta. om den personen ens vet om att jag existerar. vet jag själv om att jag existerar? jag skulle behöva någon jag litar på, någon jag kan dela allt med. som inte säger ett knyst och inte dömer utifrån vad den ser, utan som väntar tills man har sett insidan. som en bästa vän, en livskamrat, en psykolog eller en dagbok. jag skulle behöva någon/något som verkligen tar mig för den jag är, och som kan lära mig om livet och dess mening. någon/något som kan berätta för mig att livet inte alltid måste vara underbart. någon/något som berättar att jag inte måste vara perfekt. utan att det enda jag behöver göra är att vara nöjd och lite på mig själv.